12:07:00
Gästinlägg
Vad gör man när man skördar de sista sockerärterna och hittar en dryg handfull mogna, gula, knallhårda och helt oätliga ärter? Jo, hommus! Egentligen rekommenderar jag lite större satser, men nu fick jag bara som sagt en dryg handfull (en dryg deciliter så blir det aningen mer exakt) vid skörden för någon månad sedan, torkade ärter håller sig hur länge som helst. Så jag försökte köra mitt traditionella julhommusrecept*) på denna mycket lilla sats. Det går inte att följa mängder och så då, utan det blir till att smaka sig fram. Och resultatet? Alldeles utmärkt, ingen särskild ärtsmak, utan bara god hommus! Jag uteslöt tahinin, varje gång jag ska ta av den har den lagt sig på botten med bara olja uppepå, och att röra igång den tar en kvart. Nej, jag skippade den halva teskeden eller vad det hade blivit. Och lite sambal oelek istället för chili, det går nog på ett ut. Och ett myntablad som dekoration av rena bloggpubliceringsskäl. Mixa, nej det gick inte heller, det var för lite och för mycket skal så jag passerade i en vanlig sil istället.
Roger
*) Rogers julhommus
1 burk kikärter
¼ färsk röd chili, högst ½
1 vitlöksklyfta, inte 1 jättestor, i så fall ½
1 tsk spiskummin
1 msk citronsaft
Spad från kikärterna
Salt (1 tsk?)
Stöt chili och spiksumminfrön med 1½ tsk salt i en mortel. Finhacka vitlöken i en matberedare, lägg i kikärterna, chili (, tahinin?) och spiskummin och kör tills det är slätt. Tillsätt salt och peppar, olja och citronsaft efter smak. Om du vill ha hommusen lite tunnare så tillsätter du bara lite av kikärtsspadet tills det känns lagom.
//Roger